Assignment (cotton)

Islam

Inledning
Först vill jag bara påpeka att det är ytterst svårt för en utomstående att ge exempel på interna faktorer som påverkat en religions utveckling/avveckling. Det är väldigt mycket lättare att ge en bild av de externa faktorerna som jag ser det. Detta beror mycket på att en religiositet måste förstås genom koder, som bara invigda känner till.


För min egen skull ska jag dela upp skriften i två delar: en intern (om möjligt) och en extern. De interna handlar om möten med andra kulturer som den indiska, kinesiska och europeiska. Denna del blir mer historisk än politisk-ekonomisk. Externa faktorer utgör de som väckt intresse på internationellt plan. De kan vara religiösa riter som kvinnlig omskärelse, självmord i Allahs namn eller amerikanska extremister som De svarta pantrarna. Därutöver kan jag också tillägga resultat som rasism och sexism. Tyvärr ger jag en ganska negativ plattform att stå på. Ifall de just nämnda punkterna är rent muslimska ”områden” eller uppblandade eller rentav lånade (dock tveksamt) vill jag diskutera senare.

Jag är själv inte särskilt monoteistiskt religiös, men jag ser dagsläget som lite av en uppgörelse mellan tre religioner, åtminstone i västvärlden. Israel får verka som teaterscen (om man ska vara en aning sarkastisk) för dessa blodiga spel – tyvärr. Vi har den urgamla judendomen; kristendomen som jag själv växt upp med och islam som är den yngsta av de tre. Många ser hoppfullt på det nya, det som kan ge en ny synvinkel på de västerländska problemen. Palestinafrågan är därmed inte bara en religiös fråga utan också politisk. Detta blir således en central faktor. Kan Jerusalem åter bli muslimskt (d.v.s. mer muslimskt än nu, och fortfarande i förhållande till andra trosuppfattningar)?

Interna faktorer som lett till en utveckling och avveckling inom den muslimska tron
Jag står fast vid min åsikt att det är omöjligt för en utomstående att diskutera inbördes konflikter, eller ens historik. The Muslim view of the world and its peoples was differently constructed, heter det i en bok som jag tyvärr inte vet vem som författat, men den verkar heta ”The Muslim Discovery of Europé”. De namn på områden vi i väst-Europa talar om fanns inte ens i den arabiska världen – hur ska jag då kunna veta hur det såg ut? Dock kan jag ställa upp några punkter som från vår synvinkel borde påverkat strukturen av den islam-troende massan.
1) Indelningen av Shia samt Sunni. Denna splittring skedde på ett kunskapsmässigt plan, mellan traditionalister och rationalister (Arabisk idéhistoria, sid. 38), och de sunni-förespråkande sökte erbjuda en autentisk tradition som byggde på olika profettraditioner(sid. 44), medan shiamuslimerna sammanfogade en ortodox och enhetlig lära. Begreppen sunna och shi´a förlorade sina ursprungliga betydelser och kom att beteckna två läroriktningar vars skrifter senare tänkare skulle komma att stödja sig på. (sid.43)
2) Mötet med den grekiska medelhavskulturen. Det verkar som om dessa kulturer påverkat varandra kraftigt, även om den grekiska dåvarande religionsvetenskapen redan hade avsevärt influerats av semitiska läror sedan tidigare. Det står på sidan 37 i Arabisk idéhistoria att ” den rymmer bidrag av platonismen, aristotelismen, nyplatonismen, stoicismen, epikurismen, pythagorismen, hermetismen (…)”.
3) Möten med Asiatiska kulturer som den kinesiska och den Indiska. Handeln med öst genom den kända Sidenvägen. Detta fick förstås araberna att ta till sig influenser från Buddhism, Hinduism och och andra folkliga traditioner. Bland annat är det svårt att avgöra ifall siffran 0 hittats på av indierna eller araberna.

Externa faktorer som lett till framsteg eller motgång för Islam.
Enligt undersökning som jag gjort så är Svarta Pantrarna inte uttalat muslimska, även om jag ser det som att denna rörelse har en anknytning till muslimska organiserade i USA. Jag lämnar den frågan och erkänner mitt misstag.

När det gäller kvinnlig omskärelse är jag medveten om att detta är en tradition som härstammar från mycket äldre samhällen än vad Islam utgör. Däremot har muslimska länder lyckat hålla denna ”skräck för det kvinnliga”, eller vad man ska kalla det, levande. Även i länder som Sverige. Jag har plockat ett citat från Waris Diries roman som handlar om hennes egna liv: En blomma i Afrikas öken (sid. 53). Den allmänt rådande uppfattningen i Somalia är att mellan en flickas ben finns det sådant som är dåligt, delar av kroppen som vi är födda med men som ändå betraktas som orena. Kapitlet meningen togs ur heter ”att bli en kvinna”, vilket gör det hela ännu sorgsnare. Jag ska inte gå djupare, utan vad omskärelsen innebär vet de flesta och dessa riter har skakat kvinnor över hela världen sedan det kommit ut att det ses som kultur med den tortyren. Det har åtminstone påverkat min egen uppfattning om arabisk kultur, all denna smärta!

Jag har fått lära mig att den muslimska tron under de två sista århundradena genomgått fyra faser av förändring. Dessa är: ISLAMSK SEKULARISM, ISLAMSK TRADITIONALISM, ISLAMSK MODERNISM och ISLAMSK RADIKALISM. Dessa skulle ha iscensatts av kolonialismen i norra Afrika. En idéskillnad skulle vara att Sharia till en början under denna utveckling ses som ett icke-ultimat rådande system. Sedan omtolkas dock juridiken och i och med en ”eftersläpning”, som det så fint kallats, orsakat av imitation från förfluten tid kan man omtolka texterna i feministisk doft. Förfall skylls på de som gjort vägen till Gud en aning krokig, det diskuteras även om slöjan ska göras olaglig att bära. En Fundamentalism skapas, som mycket uppmärksammats – inte minst av ”självmordsbombarna”. Denna fundamentalism blir essentiell i frågan om internationellt erkännande av en Palestinsk stat. (Förhoppningsvis får jag inte stryk av min religionslärare)

I början av Saad Eddin Ibrahims kapitel i Islams mångfald, De islamska rörelserna i sociologiskt perspektiv (sid. 249) talar denne om hur ”snett” media vinklar de aktiva muslimer som lyckas mörda andra människor med bl.a. självmordsbomber. Dessa personer tillhör en intelligent och utbildad grupp politiskt aktiva muslimer, skriver han, och de svartmålas av omvärlden för att sedan försättas i ännu svårare situationer med den internationella lagen. Jag skulle vilja rycka ut ett relativt långt citat ur hans uppsats, eftersom det aldrig blir helt rätt med omtolkningar. ” De rörelser vi talar om och som vi ser idag angriper dekadensen, svagheterna och sårbarheten i sina egna samhällen, och de anser att detta beror på att muslimerna har fjärmat sig från de rena källorna, från de rättesnören som uttrycks i Koranen och som formulerats av profeten. För den moderna tidens fundamentalister är Koranens rättesnören och bud det enda som ger vägledning för att återupprätta värdighet, jämlikhet, framsteg för den islamska världen; man måste återvända till de oförvanskade källorna.” Med en sådan förklaring känns det svårt att fördöma deras handlande, även om den religiösa ambitionen inte alltid överensstämmer med fredsrörelsens åsikter om universell rättvisa.

Avslutning
Som avrundning vill jag säga att mina antaganden om rasism skulle ha speglats i den ”svarta” muslimska rörelsen i Nordamerika, som tydligen gått under jorden. Kanhända var det mer fråga om ras under 60- och 70-talen då Martin Luther King och Malcolm X ledde slavättlingarnas kamp. Dagens muslimer säger sig dessutom vara bröder med judarna, så rasism kan sägas vara ur leken.

Sexismen syns tydligt i mitt exempel om könsstympning, men det behöver för den delen inte betyda att hela samhället står för ett sådant ojämställt praktiserande inom könsgrupperna.

Källor
Koranen – översatt till svenska av K V Zetterstén
Sufismen, skriven av Jean Chevalier – översatt till svenska av Åsa Forsberg.
Arabisk idéhistoria, skriven av Muhammed Arkoun och översatt av Pär Svensson.
Islams mångfald, författad av bl.a. Muhammed Arkoun och Saad Eddin Ibrahim. Utgivare: Svenska Afghanistankommittén.
The Muslim view of the world/ the Muslim discovery of Europé.
Palestina NU – tidning utgiven av Palestinagrupperna.
Föreläsningar på Global och jämförande idéhist. Samt från Främre och bortre orientens Religioner.