Val.

Delfinerna är mina favoriter....
jag sitter och funderar så jag blir snurrig, om att måsta välja. Jag tror (med viss erfarenhet) att jag MÅSTE göra egna val. Inte kan jag lita på att andra väljer åt mig när det gäller mitt Liv.
Ibland kanske man måste ta hemska beslut, eller sådana som antagligen aldrig kommer till ytan, men som i alla fall är ett beslut någonstans. Om jag inte tar dessa beslut (i min ensamhet), kan det drabba min omgivning.
Det var så jag satt och tänkte.

Finished my essays..

i have done it!
So now I can relax a bit...and do what?

Does this mean I have to take up things I left undone when I was busy?
Grrrr

Mina 3 vägar.

Mina tre vägar är: Jag vill syssla med konst, jag vill även jobba journalistiskt; samt att jag ska utveckla den alternativmedicinska kunskapen, det känns bra.

Musik, Ayurveda, teckna, skriva...det finns mycket att lära.

Qi Goo

Försöker närma mig terapeut-jobbet från ett långt avstånd - gives me the shivers!!
Jag känner att jag behöver mer utbildning, både i Ayurveda teorier samt med örtmedicin.

Man är väl DUM om man behandlar personer utan att ha tillräcklig kunskap? Skriv svar!

e

Läsa

nu läser jag "engine of visualization. Den är bra. *

¤Soligt väder... (vit snö). Slalom??

Det känns lite mesigt

...att jag inte har tid med att måla, eller skapa någonting som ständigt kunde tillföras deviantart, min vän. Allt jag tagit med är gammalt groll, åh vad jag önskar att jag i ett par år kunde få ägna mig åt ett skapande, annat än att läsa och skriva uppsatser.
Sedan våren-00 har jag pluggat och pluggat; heltid, halvtid, godkänt, underkänt inga pengar. Prova Komvux, välja nytt ämne....

Nu vill jag lämna karusellen. Den går ju bara runt, runt, runt vad jag än gör! Jag vill faktiskt satsa på konstnärlig verksamhet; för - konstigt nog- känns det nästan som det är vad jag kan bäst?? Där blir man lättast accepterad, jag menar..ämnet är ju brett. Och man slipper liksom mycket av akademikernojjorna. Vi får se!

mörk poesi

taskigt...
jag har gått så länge och tyckt att mina egna dagböcker är mörka och läskiga. Helt plötsligt, när jag läser någon annans poesi, verkar min egen bara patetisk...på sin höjd "skojjig". Jag som trodde att jag var Grym!!

Nä, men det finns många som skriver hemskheter som jag, och att läsa varandra tror jag leder till en förståelse av sig själv. Jag VET att jag inte uppfunnit denna tanke. Det är bara så skönt att hitta andra knepiga huvuden.
Kram.